Haft världens bästa vecka med familjen hos min englandsfamilj. Kan inte bli mycket bättre.

Åh vad tiden flyger! Snart vart här i Oslo i tre månader, känns som att jag kom hit igår. Var och hälsade på min kärlek förra veckan och hade världens bästa dagar, var välbehövligt att få äntligen få träffas och slappna av i den annars lite gråa och stressiga vardagen. Mycket stress pga krångel med lägenheten, men positivt är att vi ÄNTLIGEN kan flytta ut och in i en ny och supermysig lägenhet den 1:a januari och komma ifrån allt kaos med denna. Ser så mycket fram emot det! Annars så mår vi bara bra!:) Ska iväg alldeles strax dra mig iväg för att dricka lite ööööl med jobbet. Hoppas ni har det bra, kramisar på er alla! 

Heeeejjj!

Önskar jag kunde skriva ett superintressant inlägg om hur våra äventyrliga och sjukr coola liv är här i Oslo. Däremot så kan jag tyvärr inte skriva så mycket som är speciellt coolt då det enda vi gjort de senaste dagarna är att arbeta, städa lägenheten, laga mat, tvätts kläder och diska. Så ja, inte riktigt som Indiana Jones men nästan. Imorgon får jag däremot min första lön och i helgen kommer Klagras mamma hit, wheeeyyy. Hoppas ni har det bra där hemma, KRAAAAMM!

Haft världens mysigaste helg! Min världsbästaste pappa kom hit i fredags och har spenderat helgen här i Oslo med mig. Med lite lagom otur så lyckades jag ha jobbpass varenda dag från 11-19 MEEEEN vi fick däremot mystid på kvällen istället då.

 

Första kvällen gick vi till en restaurang vid Akers Brygge där jag åt världens godaste tonfisk, på riktigt den bästa jag någonsin smakat, tillsammans med ett så fruktansvärt gott vin. Förstår ni hur mycket jag njöt, när jag hittills bara har levt på nudlar och vatten?! 

 

Andra kvällen följde bästa Klara med oss. Vapiano blev första stoppet för en grymt god middag och sedan tog vi oss iväg till Akers Brygge för varsitt glas. Hur bra som helst.

 

Så sjukt mysigt och fruktansvärt jäkla kul att träffa pappa igen. Så efter att ha blivit många kramar rikare och med en genuint galen lycka, kan jag inte annat än känna hur lyckligt lottad jag är över vilken underbar familj jag har. Tack för en sjukt fin helg!

Jag och Klara kände att vi saknade Sverige lite för mycket nu i helgen, så vi tog oss själva, två påsar och bilen in till Göteborg under söndag-måndag. Tänkte köra lite smarthandel och bokstavligt talat kötta vår frys med allt i köttväg. Och självklart lite alkohandel också med tanke på att spriten i detta land är sviiiiiindyrt, 37:- för EN ÖL (4,5%) i matbutiker. Tyvärr är vi nog de mest korkade och efterblivna svenskarna i världshistorien, då vi lyckades missa systemet tack vare att vi var för sega med allt annat. Så ja, blir nog en vit tid här i Oslo den närmsta framtiden. 4 kg rikare på godis blev vi dock, så jaaa... våra prioriteringar stämmer nog mer överens med den 1-13åriga befolkningen än med den jämnåriga. 

 

Sjukt mysiga två dagar dock då jag ÄNTLIGEN fick se min fina Madeleine och alla andra fina göteborhssördalarna. MYS. 

 

Nu ska jag och Klara släpa oss ut på långpromenad innan vi slänger oss ner i soffan för att tillbringa två timmar tillsammans med big brother och våra blytunga godispåsar. Önska oss lycka till! 

 

Hej vänner. 

Livet här i Oslo går framåt, har jobbat i en vecka nu på mitt nya jobb och trivs jättebra. Kastas lite runt på olika positioner just nu dock, då min riktiga tjänst inte sätter igång på riktigt förrän den 1 november. Så lite servitris, lite barista och lite packningshjälp är jag för tillfället. Allt-i-allo med andra ord. 

 

Saknar er alla där hemma något så sjukt däremot, lite komiskt att jag har hemlängtan nu men inte hade det under mitt år i Australien. Men det är väl sådant som går upp och ner antar jag, inte det värsta som hänt. Men bara så ni vet så är ni i mina tankar väldigt mycket just nu, alla ni fina! 

 

Ha det så bra alla ni så ska jag kila iväg till mitt sista jobbpass för den här veckan nu! 

HEJ fina människor som fortfarande hänger vid den här bloggen. Ett nytt löfte om att uppdateringen ska förbättras eftersom jag vet att några av er fortfarande är nyfikna om vad som händer i min lilla vardag nu när jag tagit mig iväg från Uppsala ytterligare en gång. 

 

Helt sjukt vad tiden går, om knappt en vecka har jag varit hemma från Australien i 6 månader och nu är jag bosatt i Oslo med en av mina absolut bästa vänner sedan snart två veckor tillbaka. Vi båda har skaffat jobb och imorgon börjar jag mitt nya liv på riktigt med ett heltidsjobb som barista och servitris på ett supermysigt ställe i centrala Oslo. 

 

De senaste dagarna har vi haft besök från England, haft det så sjukt grymt och äntligen kunnat lyxa till allt lite tack vare vinsten av att veta att vi båda två äntligen fått jobb. Restaurangbesök, turistande, vindrickande och festande med två av de absolut bästa människorna jag vet. SÅ himla bra dagar. 

 

Har haft en så fruktansvärd jäkla ångest idag, haft en sådan där dag då jag bara känt mig otroligt deppig. Förundras dock över att det är för första gången här i Australien som jag inte kännt mig extremt glad under en hel dag. Förstår ni då hur bra jag verkligen trivs här borta i min drömvärld? Det mest knäppa är dock att jag hela dagen enbart vart deppig över att jag endast har dryga två månader kvar i det makalösa Australien, och inte för att jag saknar mitt bästa Sverige. Vill inte komma tillbaka till den svenska vardagen. Visst saknar jag mina underbara vänner, min fantastiska familj och allt mysigt som har med Sverige att göra. Men jag är också så obeskrivligt förälskad i hur enkelt och bekymmerslöst mitt liv har varit under hela min vistelse här i Australien. Tiden i Australien har gett mig så extremt mycket lycka och jag har vuxit så obeskrivligt mycket som person. Har lärt mig, (för det mesta för visst kommer det dagar som denna då tankarna faller i fel riktning) att se allt betydligt mer bekymmerslöst samt leva i nuet och inte bry mig om morgondagen. Den dagen då jag lämnar Australien, gör jag det med ledsamhet för vad jag lämnar men med lycka för vad det givit mig. Och självklart med ett obeskrivligt rus i magen tack vare vetskapen om att jag inom bara några få timmar kommer få krama om min familj och mina allra finaste vänner. Kommer bli episkt.

Ledig dag idag så tog mig iväg för att träffa en tjej som heter Amanda. Planerna var först att gå till stranden, men på grund av lite för mycket blåst ångrade vi oss och drog istället iväg till Hillary's hamn som är ett jättemysigt område där samtliga butiker, caféer och restauranger ligger som på en brygga ovanför havet. Där drack vi varsin islatte, strosade vi runt i butikerna och tog sedan ytterligare en fikapaus för att äta Frozen Yoghurt med överdrivet goda toppingar (tog blåbär, passionsfrukt, vita chokladdroppar och cocosflingor), dog lite. Efter det tog vi oss iväg till shoppingcentret som ligger bara tio minuters gång från mig, för att titta runt i butikerna. Inte alltför stressfull och jobbig dag om ni frågar mig.

 

 

I helgen drog jag iväg med fyra andra tjejer och campade i Lancelin som ligger lite drygt 12 mil norr om Perth.

 

Första dagen åkte vi iväg till de massiva sanddynerna i Lancelin för att prova på sandsurfing, sjukt vackert ställe där vi även hade utsikt över det turkosblåa havet när vi var på toppen av de vita sanddynerna. Men herregud, sannerligen en kamp för att komma upp till toppen ska ni veta. Med grov förkylning kämpade jag mig upp med de de andra tjejerna och vi gjorde en hel del åk ner för dynerna. Vi ska vara lyckliga att området låg så pass nära havet då det kom en härlig vind hela tiden som gjorde att de 36 graderna inte riktigt kändes av. Efter surfingen käkade vi lunch på en restaurang vid havet och passade på att sola och bada efter maten. På kvällen grillade vi på ett av de offentliga BBQ-områdena, återförenades med goon och vandrade iväg till en av de lokala pubarna där vi spenderade resten av kvällen tills vi drog tillbaka till campingplatsen för att sova. 

 

Andra dagen packade vi ihop våra tält och åt frukost på ett bageri precis vid campingplatsen, sjukt goda nybakade smörgåsar med galet mycket sallad och kyckling. Efter frukosten körde iväg till  en strand där Moore River möter havet, otroligt vacker plats. Har verkligen börjat förstå vad folk menar när de säger att man inte får missa västkusten när man är i Australien. Östkusten är grym, men alltså... västsidan är betydligt vackrare (och det kommer från en person som är förälskad i Australiens östkust) så missa för Guds skull inte denna sida om ni någonsin tar er iväg till landet där nere under! Vistelsen vid Moore River blev dock inte alltför lång då alla efterblivna flugor har börjat komma till liv (de ökar successivt från början av november till slutet av månaden då det sedan blir överdrivet många som till sist minskar drastiskt i mitten/slutet av december). Till er som inte vart i Australien och mött på dessa flugor, ni har ingen aning om vilket jäkla helvete dessa flugor ger er. Normalt sett, hemma i Europa och över allt annars, flyger flugorna iväg om man viftar bort dem med handen. Men här, förstår ni, älskar de att flyga tillbaka till precis samma ställe som du viftat bort dem ifrån ett tiotal gånger. Och deras favoritställe att jävlas med dig med är ansiktet, framför allt munnen, näsan och öronen. Dessutom måste man även nudda dem för att de ska flyga iväg. Antar att ni börjar inse hur mycket jag älskar dessa äckliga små liv? I vilket fall som helst, efter vi tog oss iväg från Moore River, som trots allt är en otroligt fin plats, åkte vi vidare till Yanchep Beach. Där satte vi oss i skuggan och åt frukt och en stor bullängd med blåbär och kristyr som vi köpt på bageriet vid frukosten. Inget bad dock pga värmen och den massiva flugsvärm som även existerade vid Yanchep Beach. Efter det åkte vi hem och var lyckliga över vår grymma helg. 

 

Lancelin Sanddunes

 

 

Kollade bak i bloggen, hittade det här inlägget och blev påmind om att allt går om du bara ligger i och kämpar vidare. Vet hur det kan kännas otroligt tungt ibland, men ligg i så kommer du få betalt för ditt slit. Tittar bara på mig själv, var fruktansvärt frustrerad över att jag fortfarande var fast i Uppsala när jag skrev inlägget. Idag, drygt ett år senare, är jag i Australien och lever min dröm. Sluta aldrig kämpa.

 

Varit i Perth i 3 1/2 vecka nu och herregud vad jag trivs. Staden är så fruktansvärt fin, familjen jag bor med är fantastisk och jag har träffat så bra och härliga människor här. Dessutom så bor vi gångavstånd till stranden, gångavstånd till ett stort shoppingcenter och har bara tio minuter med bil in till city. Hur perfekt är inte det? Kan inte förklara med ord över hur tacksam jag är över mitt val att spendera mina sista månader här i Perth. Hittills har jag vart på en hel del olika stränder (stränderna här på västkusten är verkligen helt otroliga), åkt till Yanchep National Park, vart och gått runt i mysiga Fremantle, vart på sightseeing i city, gått ut i city och umgåtts massa med familjen och mina nyfunna vänner. Kommande helg ska jag iväg och campa med några tjejer som jag umgåtts lite med här i Perth, förhoppningsvis även testa på sandsurfing om vi får chansen.. Kommer bli kul jaaaa!

 

Yanchep Beach.

Okej förlåt, fick klagomål om att jag suger på att uppdatera och kan väl inte annat än att hålla jättemycykel med. Maaaaassa har hänt sedan sist, var ju trots allt runt två månader sedan som jag skrev något så kanske inte så konstigt. Har med ett sorgset hjärta lämnat farmen och den underbara familjen som jag arbetade åt där, rest klart hela östkustlängan (Whitsundays, Magnetic Island, White water rafting i Tully, Cape tribulation och ännu en sväng till Cairns), träffat på några av mina underbara Australienkompisar igen, rest in i den Australienska bushen där jag mött fantastiska invånare och sett obeskrivligt vackra platser (Alice Springs, Uluru, Devil's Marbles, Tennant Creek, Mount Isa) och nu tagit mig vidare till västkusten där jag arbetar som Au Pair hos en familj i Perth. Här kommer jag stanna till slutet av februari för att arbeta åt familjen, vars åtta månader son är barnet jag tar hand om. Betydligt lugnare och enklare jobb än de fyra pojkarna (2, 5, 8 & 10 år) på farmen haha. Missförstå mig dock inte, saknar dem otroligt mycket och hade det jättekul. Men ja nog om det då vaaaa. Härtrivs jag jättebra, familjen är grym. Har hur snälla värdföräldrar som helst och ungen är ju bland den sötaste jag sett. Imorgon ska jag träffa två tjejer här i Perth och försöka skaffa lite kompisar, är en liten ensamunge nu efter att bara ha vart här i en vecka och första veckan självklart har gått ut på att försöka hitta rutiner och lära känna familjen. Så ska bli kul att kanske hitta en vän, eller två. Haha som sagt, känner att jag är i behov av att träffa folk i min ålder. Ska bli KUL! 

 

Whitsundays