Therése Sördal

JAG ÄR SÅ SJUKT JÄVLA LYCKLIG, hur mycket bättre skulle mitt liv kunna bli för tillfället? Nej inte mycket. Dessutom gör ju inte ett vårtecken som detta det hela något sämre.

Rykten. Hur mycket rykten finns det inte? Jag gillar inte rykten och tror oftast inte på dem om jag inte själv vet med mig att det stämmer. Men att folk bokstavligt talat lever på skvaller och rykten är ingenting som är nytt, vare sig för mig eller någon annan. Vi bor ju som sagt i skitsnackarnas stad, Uppsala. Ibland längtar jag verkligen, verkligen jättemycket, tills jag tar studenten så jag kan ta mitt pick och pack och åka iväg ifrån den här staden.  På senaste tiden har jag verkligen hört hur mycket skitsnack och skvaller som helst. Inte vanligt skvaller, utan skvaller skvaller. Jag kan medge att visst kan det vara kul att lyssna på, men jag skulle aldrig själv gå och berätta det för någon som jag inte vet att jag kan lita på till 100%, och definitivt inte om personen som berättar det för mig inte vill att jag ska säga något. Självklart behöver vi alla snacka lite skit ibland, för att på något sätt typ försöka erkänna för oss själva att vårat liv kanske inte är så ovärt ändå. Svagt? Aah, riktigt svagt. Men det är så vi människor fungerar, tro det eller ej. Men att sprida vidare rykten har jag aldrig förstått mig på, tänk om man själv var den där tjejen eller killen som råkat gjort något riktigt jävla pinsamt. Man ska väl inte behöva hängas ut som en jubelidiot bara för att man råkar begå ett misstag? Jag orkar verkligen inte med folk som lägger sig i någonting som de själva inte har något som helst med att göra. Vill folk snacka skit? Fine gör det, men i så fall med någon ni kan lita på till hundra och inte till hela världen.

Så snälla snälla snälla låt mig slippa höra allt om dem. Ni andra kan snacka hur mycket ni vill om dem. Men jag bryr mig faktiskt inte ett piss om vad som händer med dem, om det, hur det gick till, varför det hände. Om jag vill tro på det eller inte är någonting jag själv får avgöra, men jag tänker inte lägga ner min tid på att spekulera och analysera kring det hela. Varför? Jo för att jag verkligen inte bryr mig, och för att det inte är min ensak. Visst saknade jag det som fanns ibland förut, att säga att jag inte gjorde det vore lögn. Men det betyder inte att jag vill ha tillbaka någonting av det, jag har släppt det och önskar inte tillbaka något. Så snälla, jag ber er... verkligen. Kom inte och berätta en massa saker som ni tror är sant, men som ni inte har en aning om egentligen. Det är jättegulligt av er att ni försöker hjälpa mig genom att berätta, men ni hjälper mig faktiskt inte. Jag vill inte veta någonting mer, eftersom det inte längre har någonting med mig att göra. Jag vet redan tillräckligt mycket som får mig att inse att jag inte vill ha tillbaka någonting. De passar bra och stilen jag sett äcklar mig, have a good life.

Ja fy fan, rubriken stämmer verkligen in i mitt välmående nu. Om några minuter ska jag ta bussen ner till stan för att klippa mig. Jag vill inte. Mitt hår är verkligen HUR dött som helst och det kommer resultera med att de kapar minst fem centimeter av mitt det. Jag verkligen hatar min älskade plattång, hur kan det gå ihop? Nej just det, det gör det inte!!

Plan ett byttes med andra ord ut till en plan två, vilken bestod av nudlar. Genialt!

Kom hem från stan för ett tag sen där jag vart och träffat fröken Wadin, kuuuuul! Fikade för att prata igenom hennes nya liv i GUC och en massa annat tjaffs. OCH jag hittade min lakrisgodis som jag letat efter i över ett halvår!!!!! AAaahaAHa är det inte sjukt? Förstår ni min lycka? Shiiit, ren lycka kan jag då gott säga.

Idag hade vi inga lektioner eftersom det var utvecklingssamtalsdag, skönt tänker man. Men det gör inte vi på Lundellska eftersom det inte betyder ledigt, utan är en dag med ett namn som är en synonym för plugga-hemma-dag. Min dag har med andra ord bestått av skolböcker hela dagen fastän det inte är skola, mysigt ellerhur? Nu ska jag fortsätta plugga och jag känner att det här blev mitt intressantaste inlägg hittills...

Hur ska du kunna förstå om ingen någonsin lärt dig hur? Just nu flyger högre än oss andra, så att vi alla får se upp. Men hur ska du våga chansa om du aldrig haft nån tur, lyckas att ta till dig sunt förnuft? Kanske för att inte förrän du tar dig ner på jorden, kan jag vara din vän. Är det ett tillräckligt bra skäl? Vad vill du att jag ska skriva för att du ska bli berörd? Att jag inte kan skilja på om jag vill vinna dig eller förlora dig? Jag har ingen aning, men varje gång vi tar upp det här, är det som att leka med eld. Förstår du?

Så sjukt skön dag! Lärarna till de tre första lektionerna var borta så jag hade sovmorgon fram till tio över tre, najzzz! Vid tolv så åkte jag ner på stan och åt lunch med Maxen och efter det så gick jag runt själv ett tag för att kolla efter hårfärg. Jag kan däremot aldrig bestämma mig om hur mörkt jag ska färga det, men får försöka fatta beslutet snart så jag kan bli av med min fina utväxt. Efter en ensamtur på stan så åkte jag iväg till skolan för att ha spanska, där fick vi tillbaka våra prov och det gick faktiskt helt okej. Nu ligger jag i sängen och ska försöka göra klart engelskan till imorgon, ge mig ett stort lycka till (:

Kom nästan precis in efter att ha vart ute och övningskört. Gick helt okej tycker jag, men finns fortfarande saker att bli bättre på. Bara en dag kvar nu och sen är det lov,jag är överlycklig. Passar också på att säga det klassiska: Jag har aldrig vart så lycklig över ett lov som jag är efter den här veckan. Men så sant, nästan hatar skolan nu.

old pic;

Åh lille Bulle du är allt bra störd i huvudet, sådär så att man inte riktigt förstår sig på dig. Men jag vet inte, kanske är det därför jag gillar dig så skarpt?

Kram Therése!

Kram Therése!

 
before / after