Outside.

Måste berömma folk som vågar ta steget att gå fram och bara börja prata helt spontant med okända människor, i det annars lite för stela Sverige. Skulle träffa min fina vän Malin igår och stod och väntade på henne då det kommer fram en kille. Svensk (typ synonym för tråkig och stel i det här fallet) som jag är undrar jag VARFÖR han börjar småprata med mig, när jag aldrig träffat människan förut. Frågar till slut om jag är singel och jag svarar nej (heh). Han tar det med ett leende, svarar med att kärlek är grymt och att jag ska va lycklig, önskar mig en fortsatt trevlig dag , vinkar och går sen iväg. Varför gör man aldrig själv något sådant? Cred till er som vågar!! Ville förmedla hur ball jag tyckte att han va.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0