Andra januari tvåtusenelva
Du är en av de personer som gjort mest intryck på mitt liv. Det valet jag gjorde skedde på grund av ett betydande skäl och är någonting som jag var tvungen till. Jag säger inte att du ska förstå, men jag är ledsen över att du aldrig försökt. Aldrig frågat mig om något för att kunna se ett samband i mitt val. Därför är jag besviken över att du bara låter oss två försvinna, och låter allt det vi gått igenom bli till ingenting. Orsaken till att jag skriver här är för att det verkar vara det enda möjliga sättet att få tag på dig. Och i hopp om att du läser det här och förstår att det är dig jag menar, så vill jag säga det att: Jag älskar dig, så snälla låt oss inte försvinna på grund av ovetandet. Hoppas att du hör av dig. Och du... jag saknar dig,
Therése.
