Stefan, om du ändå kunde vara normal när det gäller godis...

Vi i familjen Sördal sitter och äter lunch i köket. När jag ätit upp vänder jag mitt huvud åt vänster, ser en godispåse, tar fram mina puppyeyes, lägger huvudet på sned och ber mamma om att få lite. Min söta min fungerar och mamma räcker påsen till mig, då upptäcker vi det. Bakom godispåsen står ytterligare en påse och när mamma ser vikten på godispåsarna suckar hon och lägger kommentaren "Stefan, om du ändå kunde vara normal när det gäller godis..." Jag förstår henne men jag klagar inte, det är underbart att ha en pappa som älskar godis lika mycket som en själv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0